Idag är jag så fruktansvärt less.
Less på att Sverigedemokraterna fick så pass många röster i kyrkovalet. Less på att HM döper barnjeans till "Super skinny". Less på att bo hemma på flickrummet och inte ha ett eget jobb att gå till dagligen. Är återigen väldigt tacksam för de timmarna jag får på boendet, men det är ju inte det jag är menad till att göra.
Jag är less på att stå och trampa. Less på mig själv, mitt yttre och inre, på den här staden och att all min kreativitet bara rinner av mig. Inget är här för att stanna. Allra minst kärleken, för mest av allt är jag less på att det enda jag lärt mig av sommarens hjärtesorg är att kärlek kan göra så fruktansvärt ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar